Tomträttsinnehav
Tomträttsupplåtelse
Förvärv
Taxeringsenhet
Värderingsenhet - Småhusmark
Värderingsenhet - Småhusbyggnad
Areal
Fiskeområde
Rättigheter
Planer, bestämmelser och fornlämningar
Inskrivningar
Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter
Åtgärd

Tomträttsinnehav
Den person som har ett tomträttsinnehav har rätt att nyttja fastigheten som är upplåten med tomträtt. Personen kan förfoga över tomträtten på samma sätt som en fastighetsägare kan förfoga över sin fastighet.

Tomträttsupplåtelse
En fastighet kan vara upplåten med tomträtt. Tomträtten kan upplåtas av stat eller kommun. En tomträtt kan också upplåtas av en stiftelse om regeringen ger sitt medgivande till det. I praktiken är det dock bara kommuner som upplåter tomträtt. Tomträtten innebär att tomträttshavaren inte äger fastigheten men han får nyttja den som om den vore hans egen. Han måste dock betala en avgift till kommunen för nyttjanderätten. En tomträtt upplåts på obestämd tid och kan sägas upp tidigast 60 år efter upplåtelsedagen.

Upplåtelsedag
Datum då tomträtten uppläts.

Ändamål
Ändamålet beskriver vad ska tomträtten användas till. Det kan t.ex. vara bostadshus eller fritidshus.

Avgäld
Summan som tomträttshavaren årligen betalar för att ha rätt att nyttja fastigheten.

Avgäldsperiod
För hur lång tid i taget som avgälden är fastställd.

Perioddatum från
Detta är startdatum för den gällande avgäldsperioden.

Tidigaste uppsägningsdatum
Det datum som kommunen, staten eller stiftelsen tidigast kan säga upp tomträtten, alltså nyttjanderätten till fastigheten.

Efterföljande uppsägningsperiod
Den första perioden på en tomträttsupplåtelse är minst 60 år, men kan alltså vara längre. Om kommun, stat eller stiftelse inte sagt upp avtalet efter den första perioden förlängs den med mellan 20 och 40 år. För fastigheter med bostadsändamål är efterföljande period oftast 40 år.

Inskränkningar
Om det finns speciella regler som gör att tomträttsinnehavaren inte får nyttja fastigheten som om den vore sin egen står det beskrivet här. Det vanligaste för bostadsfastigheter som är upplåtna med tomträtt är att man endast får upplåta pant- och nyttjanderätter på fastigheten.

Förvärv
Här redovisas på vilket sätt fastigheten den lagfarne ägaren fått fastigheten i sin ägo samt datum för förvärvet. Vid köp anges även köpeskillingen och om köpet avser hela fastigheten, del av fastigheten eller om flera fastigheter ingår i köpet. Vem som är lagfaren ägare redovisas inte av integritetsskäl.

Fång
Här redovisas på vilket sätt fastigheten är förvärvad, det vill säga hur den lagfarne ägaren fått fastigheten i sin ägo.

Förvärv
kan ha skett genom t.ex. köp, arv, gåva eller bodelning.

Fångesdatum
Den dag då den lagfarne ägaren fick fastigheten i sin ägo. Köpeskilling Det belopp som den lagfarne ägaren betalade då han köpte fastigheten. Det finns ingen köpeskilling om fastigheten erhållits genom t.ex. gåva eller arv.

Uppgiftsår
Detta är året före den allmänna fastighetstaxeringen. Det är då alla fastighetsägare lämnar in en deklaration över sin fastighet och dess skick.

Taxeringsår
Med detta menas det år som taxeringsvärdet bestäms.

Taxeringsvärde
Taxeringsvärdet räknas om varje år genom att basvärdet multipliceras med en omräkningsfaktor. (Se vidare under Värderingsenhet-Småhusmark eller Värderingsenhet-Småhusbyggnad)

Byggnadsvärde
Detta är det mervärde som fastigheten har på grund av att den är bebyggd.

Markvärde
Detta värde bestäms som om fastigheten var obebyggd.

Taxeringsenhetens omfattning
Om en person äger flera fastigheter inom samma kommun, kan dessa slås samman till en taxeringsenhet. En taxeringsenhet kan således bestå av en eller flera fastigheter. Vilka fastigheter som ingår i taxeringsenheten redovisas här.

Värderingsenhet - Småhusmark
Taxeringsvärde i SEK
Taxeringsvärdet räknas vanligen om varje år genom att fastighetens basvärde multipliceras med en omräkningsfaktor. Denna omräkningsfaktor bestäms årligen och tar hänsyn till pris- och marknadsutveckling.

Basvärde i SEK
Basvärdet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen. Allmänna taxeringar genomförs i princip vart 6:e år. Basvärdet används för att få fram en fastighets taxeringsvärde. Detta görs genom att basvärdet multipliceras med en omräkningsfaktor.

Riktvärdesområde
Sverige är indelat i ett antal riktvärdesområden. I dess områden har fastigheterna ungefär likadana värdeförhållanden.

Tomtareal
Storleken i kvm eller ha på fastighetens tomtmark.

Vatten och avlopp
Här framgår vem som är huvudman, d.v.s. vem som ansvarar för vatten och avlopp. Det kan vara kommunen, samfällighetsföreningar eller en enskild person.

Strand
Här beskrivs hur nära vatten fastigheten ligger. Det finns tre olika kategorier, strand, strandnära och ej strand eller strandnära.

Fastighetsrättsliga förhållanden
Tomtmarkens fastighetsrättsliga förhållanden delas in i tre olika klasser:
1. Tomtmark som utgör en egen fastighet.
2. Tomtmark som kan bilda en självständig fastighet.
3. Tomtmark som inte kan bilda en självständig fastighet.

Antal lika (om fler än 1)
En taxeringsenhet kan bestå av del av en fastighet. Om det finns flera delområden inom en fastighet som är lika mycket värda skrivs antalet sådana områden in här.

Värderingsenhet - Småhusbyggnad
Taxeringsvärde i SEK
Taxeringsvärdet räknas vanligen om varje år genom att fastighetens basvärde multipliceras med en omräkningsfaktor. Denna omräkningsfaktor bestäms årligen och tar hänsyn till pris- och marknadsutveckling.

Basvärde i SEK
Basvärdet bestäms vid den allmänna fastighetstaxeringen. Allmänna taxeringar genomförs i princip vart 6:e år. Basvärdet används för att få fram en fastighets taxeringsvärde. Detta görs genom att basvärdet multipliceras med en omräkningsfaktor.

Bebyggelsetyp
Indelas i tre olika klasser:
1. Friliggande hus. Med detta menas småhus som inte är sammanbyggt med annat småhus. Dock räknas parhus till friliggande hus.
2. Radhus. Med detta menas tre eller fler småhus vars bostadsdelar är sammanbyggda.
3. Kedjehus. Med detta avses allt som inte är friliggande hus eller radhus.

Totalt antal standardpoäng
En fastighet tilldelas standardpoäng beroende på dess skick och standard. Antalet standardpoäng kan variera mellan 0 och 67.

Bostadsyta
Den yta som man kan bo på i kvm. Ytor med en takhöjd på mindre än 1,9 meter räknas inte in i boytan.

Biutrymmesyta
Storleken i kvm på biutrymmen t.ex. förråd och vind. Storleken på den medräknade biytan får högst uppgå till 20 kvm, men kan vara större.

Värdeyta
Detta är summan av boytan samt 20% av den biyta som kan nås inifrån bostadshuset genom dörr eller liknande.

Nybyggnadsår
Det året då övervägande delen av byggnaden på fastigheten togs eller kunde tagits i bruk. För byggnader uppförda 1929 och tidigare anges nybyggnadsåret till 1929.

Tillbyggnadsår
Om byggnaden byggts till står det här vilka år som det blev gjort.

Värdeår
Värdeåret är det samma som nybyggnadsåret om till- eller ombyggnad ej skett. Har till- eller ombyggnad gjorts skall värdeåret jämkas.

Under byggnad
Om fastigheten inte har någon färdig byggnad, men den är under uppförande, finns det inskrivet här.

Tillbyggnadsyta
Storleken i kvm på den delen som byggts till.

Fastighetsrättsliga förhållanden Småhusets fastighetsrättsliga förhållanden delas in i tre olika klasser:
4. Småhus på tomtmark som är en självständig fastighet.
5. Småhus på tomtmark som kan bilda en självständig fastighet.
6. Småhus på tomtmark som inte kan bilda en självständig fastighet.

Antal lika (om fler än 1)
Antalet hus som är lika värdefulla och ligger på samma fastighet.

Areal
Arealen för en fastighet uttrycks i kvm eller ha. Område En fastighet kan bestå av flera olika områden. Dessa får då ett nummer och arealen beskrivs för vart och ett av områdena samt den totala arean för hela fastigheten. Består fastigheten endast av ett område redovisas endast totalarean.

Totalareal
Detta är hela fastighetens storlek. Totalarealen består av landareal och i vissa fall vattenareal.

Landareal
Detta är hur stor areal av fastigheten som är land.

Vattenareal
Detta är hur stor areal av fastigheten som består av vatten. Vattenarealen är inte alltid redovisad.

Fiskeområde
Ett fiskeområde innebär att någon annan än den som är fastighetsägare äger rätten att fiska på dennes fastighet. Fiskerätten är knuten till en fastighet och det är på denna som rätten till området redovisas.

Areal
Storleken i kvm eller ha på området som man har rätt att fiska på.

Område
Ett fiskeområde kan, liksom vilken annan fastighet som helst bestå av flera olika områden. Dessa numreras då och man redovisar areal dels för respektive delområde och dels för det totala fiskeområdet.

Rättigheter
Ändamål
Här beskrivs vad rättigheten innebär, kan t.ex. vara väg eller vattentäkt.

Rättsförhållande
Om det finns ett servitut inskrivet så kan detta antingen vara till förmån eller till last för en fastighet. Om det är till förmån för fastigheten innebär detta att fastigheten har rätt att göra något, t.ex. ta vatten ur en brunn som finns på annan fastighet. Om servitutet däremot är till last för fastigheten så innebär detta att fastigheten är belastad av något, t.ex. upplåta rätt för annan fastighet att dra väg över egen fastighet.

Planer, bestämmelser och fornlämningar
Beskrivning
Här kan det stå antingen plan, bestämmelse eller fornlämning.

Namn
Namn på plan, bestämmelse eller fornlämning.

Beslutsdatum
Det datum då det beslutades om att planen skulle införas.

Laga kraft datum
Den dagen då planen blev giltig.

Datum för genomförandetidens början och utgång
En plan ska genomföras inom en viss tid. Denna anges genom genomförandetidens start- och slutdatum.

Status
Om en plan är under bearbetning, beskrivs här hur långt den har kommit t.ex. om det är ett förslag. Om planen är beslutad så redovisas inte status.

Fornlämningsnummer
Här anges det nummer som fornlämningen har i fornlämningsregistret.

Övrig planområdesinformation
Här anges t.ex. höjd, huvudsakligt ändamål, fyndighetens art, innehavare, fornlämningens art.

Inskrivningar
Typ av inskrivningar
Här skrivs endast belastningar för fastigheten in. De olika typerna av inskrivningar är avtalsservitut och nyttjanderätter.

Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter
Beteckning på gemensamhetsanläggning eller samfällighet
Alla gemensamhetsanläggningar och samfälligheter har liksom vanliga fastigheter en fastighetsbeteckning.

Ändamål för gemensamhetsanläggningen eller samfälligheten
Här beskrivs vad gemensamhetsanläggningen eller samfälligheten är? Kan vara t.ex. väg, grustag, äng m.m.

Åtgärd
Åtgärder
Det finns både fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder som fastigheten berörts av. Exempel på fastighetsrättsliga åtgärder är laga skifte, avstyckning, sammanläggning, fastighetsreglering och klyvning. Exempel på tekniska åtgärder är återställande av gränsmärke.

Datum
Det datum då åtgärden vann laga kraft, d.v.s. då åtgärden blev giltig.